I söndagskväll satt jag och Magnus och slog in paket och fixade med kalendern. Det tog bara en timme, sen var den klar. Och när jag hänger upp den på väggen så får jag en sån där härlig känsla, som jag är barn på nytt och inte vet vad som är i paketen. Den där känslan man fick varje år, den 1:e december när man kom ner till köket i Smedstorp. Johanna har paket varje dag, men Alexandra få bara öppna någon gång då och då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar