Astrid Lindgrens värld

I fredags åkte vi till Vimmerby, jag, Magnus, Åsa, Johanna och Alexandra. Tyvärr hade Alexandra åkt på lite feber på fredagsmorgonen, så hon var lite hängig. Vi var väl på campingen vid halv fem på eftermiddagen och då började hon piggna till lite.

Efter vi ätit kvällsmat fick ungarna mysa ner sig i sängen och titta på film.

På lördagen var det dags för Astrid Lindgrens värld. Förra året fick vi stå i bilkö i ca 45 min, och det ville vi ju inte göra detta år. Så vi bestämde oss för att gå dit, det var ju bara 3 km från campingen. Sagt och gjort, Johanna orkade nästan hela vägen, dom sista 500 m red hon på Magnus axlar.

Vi började med Pippi. Efter lite teater bjöd hon in alla barn som fick komma och hälsa på henne. Efter en lång stund i kön var vi äntligen framme, och Johanna stod på tur att få kramas. Just då avbröt hon för att gå och göra något annat. Det var bara att gå därifrån med en besviken tjej. Men humöret vände rätt snabbt när vi kom på att vi kunde gå in och titta i huset och även på Hoppetossa.

Sen gick vi till Mattisborgen. Där kom vi också lagom till en teater och efteråt fick Johanna krama Lovis. Det var just henne hon ville krama också. Två gånger gjorde hon det innan vi gick vidare.

Små söta hus som båda tjejerna tyckte var roliga.

Nils Karlsson pysslings hus är ju lite rolig, där är alla möbler och grejer jättestora.

Vid tolv började det dugga lite lätt, och regnet bara ökade. Så det var bara att ta på oss lite regnkläder.

Vi missade teatern i Lönneberga, men dom satt inne i huset och sjöng lite sånger.

Efter lite sömn hittade Alexandra en häst och vagn i Lönneberga, hon ville gärna sitta i vagnen.

Vid tre gav vi upp, efter tre timmars regnande. Alla var blöta, och vi hade ju 3 km promenad innan vi var tillbaka på camping. Även om Johanna har sprungit runt överallt, och lekt en massa så orkade hon faktiskt att gå hela vägen tillbaka.

Vi campade på samma camping som förra året, en liten och trevlig camping.

Man trodde att ungarna skulle vara lite trötta på kvällen, men så var det ju inte. Full fart hela tiden. Och det slutade ju regna, så då kunde dom vara ute och plaska i vattenpölarna.,

Och så blev det lite lek i lekparken innan det var dags att sova.

På söndagen åkte vi hem. Johanna hade gärna velat bada på badet som ligger vid campingen, men vädret var ju inget kul, så efter lite tjat gav hon faktiskt upp. Vi åt bara varsin glass, och sen åkte vi hem. Trots vädret så tyckte jag att det var väldigt trevligt.

Begravning

Onsdagen den 22 juni var en sorgens dag, då var det svärfars begravning. Det känns så overkligt att det är just han som vi var där för att ta farväl till. För det är ju inte så det ska va. Han skulle ju leva och få vara make, pappa, svärfar, morfar och farfar många år till. Det är som prästen sa på Lenas begravning, tiden läker inga sår, men man lär sig leva med sorgen. Men det tar tid, man känner ju fortfarande stor saknad efter Lena, känslan kommer periodvis, och så kommer det väl vara. En puzzelbit som saknas.

Logdans

 Lördagen den 18 juni var det dags för den årliga logdansen i Ekbacken. Som vanligt kom det mycket folk, trots osäkert väder. Dock klarade vi oss från regn på kvällen.

Ungarna tyckte det var kul att dansa, det kändes lite osäkert när Alexandra drog upp på dansgolvet själv. Hon är ju inte så lång så det är ju lätt att bli omkull-dansad. Men som tur var så fanns det några som hjälpte till och tog hand om henne till och från.

Jag tog viss inte så många kort, mest på ungarna som dansade, men jag tog ett som var på Gunvor och Arne. Riktigt bra tycker jag.

Sista lediga dagen

Idag var min sista lediga dag, för imorgon börjar jag jobba igen efter 3 veckors semester.

Denna dag tillbringade vi hemma och på eftermiddagen blev det en cykeltur till kanalen. Som tur var kom ju en båt så det blev en broöppning också.

Liten biodlare

I fredags åkte jag och tjejerna till Ekbacken, medan Magnus var hos Åsa och fixade med papper osv. Jag fick dock tillbringa större delen av eftermiddagen på vårdcentralen och barnakuten, för Alexandra har fått ett rejält sår på sin högra höft, ungefär där man knäpper ihop blöjan. Det började med ett litet skavsår förra helgen när vi var på Öland, så jag trodde det berodde på värme kombinerat med saltvatten och sand. men det blev bara större och större. På tisdagen när vi kom hem var den stor som en fem-krona, och i fredags var den stor som en vuxen handflata. Och då kändes det dags att åka och visa upp det för någon. I Sörping kunde dom inte ta prover för det var stängt, så vi fick remiss till barnakuten. Där tog dom lite vikt och temp, och sen fick vi vänta. Inte så kul i ett undersökningsrum, där det inte finns något för en snart 2åring att leka med. Men sen kom dom och tvättade rent, satte på ett förband och så blev det en penicillinkur på 10 dagar.

Johanna var under tiden kvar i Ekbacken och styrde och ställde. Vi sov över och på lördagen fick Johanna vara med när mamma och pappa pysslade om bina. Hon kanske är en framtida biodlare, hon älskar ju även honung.

En liten hjälpreda, vet dock inte om det underlättade för mamma och pappa.

Stor sorg och saknad

I söndags förra veckan gick Magnus pappa Anders bort. Han har varit sjuk en längre tid, men i början av året fick han beskedet att han hade lungcancer. Trots cellgifter så gick det inte att besegra cancer. Tyvärr lämnade han oss för tidigt, och vi saknar honom otroligt mycket.

Semestervecka på Öland

En vecka har vi tillbringat i Böda Sand på Öland. Vi lyckades pricka in exakt när vädret var som bäst. Efter att ha haft en del strul med bilen veckan innan, som vi lagat till (och med vi menade jag Magnus) så chansade vi på att köra med den. Och den gick hela vägen ner och hela vägen hem. Platsen som vi bokat var extra stor, så vi hade gott om plats. Det som även var bra att det var ett lugnt område, det var heller inget folk runt omkring, så vi hade utsikt över lekplatsen som var bredvid servicehuset.

Första dagen kom vi vid fem, så vi hann bara fixa med tältet och sen var det dags att grilla. Efter vi ätit lite så gick vi ner till stranden. Alexandra gillande verkligen sand, det var en enda stor sandlåda i hennes ögon.

Vi testade badet två dagar, tog dock inga bilder då. Men där fanns det rutschkanor och barnpool.

Men bäst var nog ändå stranden, även om Johanna hellre ville åka rutschkana på badet. Fast när vi väl var på stranden så lekte hon en hel del med sanden och ibland gick hon i och badade. Första dagen var det visst 15 grader, men en vecka senare var temperaturen uppe på 19 grader,

Alexandra badade inte i havet, men hon kastade mycket sand, och rullade i sanden.

En kväll testade vi fyrhjulscykel. 

Sista dagen blev vädret sämre, det regnade lite på morgonen, så vi valde att åka till Trollskogen. Vi skulle titta på den döda sälen (som låg där förra året) på skeppet och på stora trolleken. Och alla tre fanns kvar, fast sälen var det inte mycket kvar av. Det långa varvet man kan gå är på 4,5 km och ej anpassad för barnvagn. Tanken var att vi skulle vända och gå tillbaka efter vi sett trollträdet, men Johanna ville gå hela så det gjorde vi, och hon orkade hela vägen. Vi hade ju med oss barnvagnen och ca halva vägen fick jag bära Alexandra för då var det för kuperat.

Trolleken.

 

Lagom när vi kom hem började solen titta fram. Vi hade klarat oss från regnet som tur var. Sen började det blåsa, och det blåste hela dagen när vi åkte hem, så det gick åt lite mer bensin än när vi körde ner.

Kusinkort

När mamma och pappa hade bimöte hemma så var ju självklart barnbarnen med (med sina mammor också). Vi passade på att ta ett kusinkort, svårt att få sex barn att bli bra, någon är sur, någon tittar åt ett annat håll osv.

Bolibompadansen

Alexandra och Johanna dansar bolibompadansen.

Alexandra och Anton

Alexandra är väldigt förtjust i Anton, hon vill hela tiden klappa och hålla i honom. Självklart gillar hon alla sina kusiner, men Anton är ju så "liten" så hon känner sig nog stor.

Jag fick till en bra bild på Alexandra och sina småkusiner.